~moa~

måndag 21 mars 2011


Belén Soto Parra 

Redan första gången jag träffade dig kändes du som en syster för mig.
Ditt sätt att bara leva livet dag för dag gör dig unik.
När mamma passade dig så var jag ofta där för att träffa dig.
Vi lekte och fotgraferade hela tiden, det var så underbart.
Tiden gick så fort med dig.
Idag ligger du på sjukhus, du har hjärnblödning och kramper då och då.
Jag kan inte hålla tårarna inne mer,
dom bara rinner och rinner.
Att tillbringa speciella stunder med dig var speciellt.
Belén, även om dit minne blir sämre för varje dag så önskar jag
att du aldrig glömmer din egna syster.
Du kommer alltid att ha en stadig plats i mitt hjärta.
Ditt liv kan bara inte sluta såhär,
du har mycket mer att uppleva!
Att få bli upväxt med dig skulle vara en ära,
men den äran kommer jag knappast få.
De få bra stunder vi har haft har varit så fantastiskt härlia.
Jag säger det nu och jag kommer att säga det fler gånger jag lovar dig,
Jag älskar dig Belén !

Från dig älskade storasyster Moa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar